Q3 2026: Centralbankerna ökar sina guldköp

Centralbankernas efterfrågan på guld ökade kraftigt under årets tredje kvartal. Men bakom de starka siffrorna finns en mindre uppmärksammad detalj: enligt World Gold Council framgår endast drygt en tredjedel av de uppskattade nettoköpen av den offentliga statistiken.

Utvecklingen belyser både centralbankernas växande betydelse på guldmarknaden och svårigheterna med att identifiera vilka som faktiskt står bakom efterfrågan.

Centralbanker runt om i världen fortsätter att bygga upp sina guldreserver. Enligt World Gold Councils senaste rapport, Gold Demand Trends Q3 2026, uppgick centralbankernas nettoköp till 321 ton under tredje kvartalet. Det motsvarar en ökning med 42% jämfört med samma period föregående år och ligger tydligt över femårsgenomsnittet på 227 ton per kvartal.

Under årets första nio månader har centralbankerna köpt sammanlagt 675 ton guld, vilket är 6% mer än under motsvarande period 2025. Efter en svagare inledning på året har inköpen därmed återhämtat sig kraftigt, trots att guldpriset fortfarande ligger på historiskt höga nivåer.

321 ton
Nettoköp under Q3 2026
42 %
Ökning jämfört med Q3 2025
675 ton
Samlade nettoköp under årets första nio månader

Men rapportens kanske mest intressanta slutsats handlar inte om hur mycket guld centralbankerna köper, utan om hur stor del av köpen som faktiskt går att identifiera.

Omkring 63% av efterfrågan saknas i den offentliga rapporteringen

Av de uppskattade nettoköpen på 321 ton under tredje kvartalet kunde endast 120 ton identifieras genom offentligt rapporterade nettoköp. Skillnaden uppgår till omkring 201 ton, vilket motsvarar cirka 63% av den totala uppskattade efterfrågan.

Centralbankernas nettoköp under Q3 2026
Rapporterade och övriga uppskattade nettoköp av guld Av totalt 321 ton uppskattade nettoköp under tredje kvartalet 2026 var 120 ton offentligt rapporterade nettoköp. Skillnaden var 201 ton, cirka 63 procent. Totalt 321 ton Offentligt rapporterade nettoköp: 120 ton Övriga uppskattade nettoköp: 201 ton Centralbankernas nettoköp under Q3 2026 Totalt 321 ton. Offentligt rapporterade nettoköp 120 ton. Övriga uppskattade nettoköp 201 ton. Totalt 321 ton Offentligt rapporterat: 120 ton Övriga uppskattade nettoköp: 201 ton
Fördelning av centralbankernas uppskattade nettoköp under tredje kvartalet 2026. Källa: World Gold Council.

Det betyder att den offentliga statistiken bara ger en delvis bild av centralbankernas faktiska aktivitet på guldmarknaden.

World Gold Councils totala efterfrågesiffror bygger inte enbart på de förändringar i guldreserver som enskilda centralbanker rapporterar. Organisationen använder även uppskattningar från analysföretaget Metals Focus, som kompletterar den officiella statistiken med ytterligare marknadsinformation.

Det är viktigt att skilja mellan köp som inte redovisats offentligt och köp som avsiktligt hållits hemliga. Skillnaden kan bero på att uppgifter publiceras med fördröjning eller att vissa transaktioner inte offentliggörs. Rapporten ger därför inte underlag för att avgöra exakt vilka aktörer som står bakom de uppskattade 201 ton som saknas i den officiella rapporteringen.

Enligt World Gold Council har denna skillnad mellan rapporterade och uppskattade köp varit ett återkommande inslag sedan 2022.

Kina och Polen dominerar de rapporterade köpen

Bland de centralbanker som faktiskt redovisar sina innehav är det framför allt Kina och Polen som utmärker sig.

Kinas centralbank, People's Bank of China, ökade sina guldreserver med omkring 63 ton under tredje kvartalet. Polens centralbank, Narodowy Bank Polski, följde efter med cirka 40 ton.

Tillsammans stod de båda länderna för omkring 86% av kvartalets rapporterade nettoköp, enligt World Gold Council.

Även Kazakstan och Uzbekistan rapporterade betydande ökningar, med 14 ton vardera. Tjeckien fortsatte samtidigt sin långsiktiga uppbyggnad av guldreserven och adderade omkring 5 ton, motsvarande cirka 6% av landets innehav vid kvartalets början.

Alla centralbanker går dock inte i samma riktning. Ryssland rapporterade en minskning av guldreserven med 19 ton under kvartalet, vilket var den största enskilda redovisade minskningen.

Rapporterade förändringar i guldreserverna, Q3 2026
Land Förändring, ton
Kina +63
Polen +40
Kazakstan +14
Uzbekistan +14
Tjeckien +5
Ryssland -19

Förändringar under tredje kvartalet 2026. Källa: World Gold Council.

Skillnaderna visar att centralbankernas agerande varierar mellan länder, även om den samlade globala efterfrågan fortfarande är stark.

Varför fortsätter centralbankerna att köpa guld?

En central fråga är varför centralbankerna fortsätter att öka sina reserver trots de högre priserna.

Det genomsnittliga guldpriset uppgick till 4 262 dollar per uns under tredje kvartalet, en ökning om 23% jämfört med motsvarande period 2025.

World Gold Council bedömer att centralbankernas köp i första hand drivs av långsiktiga strategiska överväganden, framför allt behovet av att diversifiera valutareserver och hantera finansiella risker.

Guld skiljer sig från många andra reservtillgångar genom att det inte utgör någon annan aktörs skuld. Det innebär att innehavaren inte är beroende av att en viss stat eller emittent fullgör sina betalningsförpliktelser. Samtidigt påverkas guldets marknadsvärde av prisförändringar och ger ingen löpande ränta.

För centralbanker kan guld därför fylla en annan funktion än exempelvis statsobligationer och valutareserver. Det handlar inte nödvändigtvis om att maximera den kortsiktiga avkastningen, utan om att skapa en mer diversifierad reservportfölj.

Rapporten visar samtidigt att centralbankerna inte är okänsliga för priset. Inköpen under andra och tredje kvartalet sammanföll med ett lägre genomsnittligt guldpris än under årets första kvartal och med minskad prisvolatilitet.

Det tyder på att prisutvecklingen kan påverka när centralbankerna väljer att köpa, även om de mer långsiktiga strategiska motiven består.

Vad betyder centralbankernas köp för guldmarknaden?

Den fortsatt höga efterfrågan från centralbankerna är en viktig del av den globala guldmarknaden. Till skillnad från många privata investerare fattar centralbankerna ofta sina beslut utifrån långsiktiga reservstrategier, snarare än kortsiktiga marknadsrörelser.

Det kan bidra till en mer uthållig efterfrågan, men innebär inte att guldpriset är garanterat stöd vid en eventuell nedgång. World Gold Council framhåller uttryckligen att centralbankernas priskänslighet inte är tillräckligt stabil för att tala om något bestämt golv för guldpriset.

Efter de oväntat starka inköpen under tredje kvartalet har organisationen höjt sin bedömning av centralbankernas efterfrågan under helåret 2026. Prognosen är nu att de samlade köpen åtminstone kommer att motsvara nivån under 2025.

Utvecklingen visar därmed att centralbankerna fortsätter att vara betydande aktörer på guldmarknaden.

Den kanske viktigaste slutsatsen är dock att omfattningen av deras köp är större än vad de offentligt rapporterade reservförändringarna ensamma visar. För den som vill förstå den globala efterfrågan på guld räcker det därför inte att enbart följa centralbankernas officiella månadsrapporter.

Källa: World Gold Council, Gold Demand Trends Q3 2026, publicerad den 3 november 2026, särskilt sidorna 15–16. Underliggande statistik kommer bland annat från Metals Focus, IMF och respektive centralbank. Kvartalsuppgifterna avser juli–september 2026. Rapporterade centralbanksuppgifter har sammanställts till och med den 30 oktober 2026 och kan komma att revideras.

Vill du få nästa analys i din inkorg? Prenumerera på nyhetsbrevet.

Nästa
Nästa

USA säljer guld - Europa fortsätter att köpa